Tillbaka till förteckningen          
             
 
 
  Haitiboa
Epicrates striatus (Fischer 1856)
 
     
   
     
 

Epicrates är ett känt släkte med arter som regnbågsboa, E. cenchria, den sällsynta Puerto Rico-boan, E. inornatus och den stora kubanska boan, E. angulifer. De är slanka i sin kroppsbyggnad vilket också gett dem namnet Schlankboas (Ty.) och slenderboas (Eng.)

Haitiboan lever på ön Hispaniola, Bahamas och småöar runt omkring. För tillfället finns det åtta underarter beskrivna. Det typexemplar som Fischer beskrev i Hamburg 1856 verkar tyvärr ha blivit förstört under andra världskriget.

Samme Fischer lär tydligen ha lånat sin namn till den vackra och populära och högljudda Fischers dvärgpapegoja, Agapornis fischeri. Ibland kan man även se att Epicrates striatus omnämns som Fischer's Boa.

Terrarium
Denna orm tycker om att klättra, så ett högt terrarium passar utmärkt. När jag arbetade på Akvariet i Göteborg hade vi en haitiboa som tillbringade den mesta tiden uppe i grenverket.

En spotlight på en solplats som ger runt 30° C är alltid omtyckt. I övrigt så kan terrariet ha en dygnsvariation från 20 till ca 30 grader och 10-14 timmars ljus. En värmematta i botten av terrariet kan vara bra för en dräktig hona. Försök att i möjligaste mån efterlikna klimatet från Karibien (orkanerna kan man med fördel hoppa över!).

       
             
 

Föda
Möss och råttor fungerar utmärkt. I naturen tar haitioboan sannolikt även fladdermöss och fåglar. Som nämnts tidigare så jagar ungarna ödlor av passande storlek. Vuxna individer kan man utfodra relativt sparsamt, en gång per vecka eller var fjortonde dag räcker gott. De skall ha ett gott hull, men inte bli överviktiga. En hona som fött ungar kan man ge lite extra så att hon kan återhämta sig.

Könsskillnader
Hane och hona kan vara svåra att skilja åt. Bägge har mycket långa svansar, vilket typiskt for många klättrande arter, men en vuxen hane har välutvecklade och vassa sporrar, som används flitigt vid uppvaktningen av honan.

Ungar kan könsbestämmas med palpering som beskrivs under Könsbestämning av ormar. Det handlar som vanligt om övning och erfarenhet, men skall inte vara en omöjlighet.

     

Förökning
Haitiboan parar sig på våren från februari till maj, och någon gång mellan augusti och oktober föder honan upp till 30 ungar. Parningen infaller efter en period av svalare och torrt väder som följs av en fuktigare period. Att duscha terrariet lite oftare på våren kan stimulera parning. I naturen får de ungar vartannat år.

De nyfödda ungarna är relativt stora och väger runt 15 gram. Första ömsningen inträffar kort efter födseln. Likt många andra ormarter har de absorberat en god portion av gulesäcken, som ger dem ett proppmätt utseende. I det vilda börjar de jaga Anolis-ungar som det finns gott om på hösten. I terrarium kan en del ungar vägra att ens titta åt musungar. Det gäller då att krydda födan med t.ex. grodlukt (eller Anolis om man har tillgång till det), som genast väcker deras intresse och aptit. Har de väl börjat vänja sig vid att äta möss, så är det inget fel på deras aptit. Håll ungarna separat i början, då är det lätt att se vilka som äter och vilka som behöver lite extra omsorg.

 
             
   
  Nyfödda ungar av haitiboa          
             
 

Övrigt
Haitiboan är inte vanligt förekommande i terrariehobbyn, men det är en vacker och tacksam orm att hålla som jag varmt kan rekommendera. Den är vanligtvis lätthanterlig, kan nå en längd av runt 2 meter och förökar sig utan större problem. Likt andra boaormar föder den levande ungar vilket gör att man inte behöver inkubera ägg – det sörjer honan för själv.

     

På ön Hispaniola (där länderna Haiti och Dominikanska Republiken finns) har man hittat mycket vackra, nästan helt röda individer. Har finns bilder: http://dominicanredmountainboa.com
Men även de vanliga haitiboorna är mycket vackra.

 
 
 
  Vill du veta mer kan du skriva till tobbe@serpentum.com  
   
  Serpentum • Tobbe Helin • 28 Bird Lane • Bracebridge, Ontario • Canada • P1L 1J1  
Startsidan